Rosenbuskarna
Jag skulle på fest, och jag var så finklädd. Eller fest och fest. Min kompis sa exakt såhär till mig:
" Det blir inget supande, inget skrikande eller sjungande Micke, HÖR DU DET? Det blir inget snuskprat för min mamma kommer närvara och det blir verkligen inget whatever-jag-är-royal-attityd, fattar du det?"
Det uppfattade jag och jag åkte dit. Jag var så lugn, lugn och tyst som om jag precis vore nyknullad. Vi åt mat och vi spelade spel. Detta var riktigt roligt. Sen kom helvetet, och helvetet har namnet BÅL. Bål som består av HB och hallonsoda, och i och med att den kom så försvann den lilla söta Micke.
Den enkla men mycket fina tillställning som varit med olika tilltugg försvann på en sekund. Istället blev det kaos. Drama drama och åter drama. Det pratades sex i alla möjliga ställningar och det skreks, sjöngs och dansades. Det var så otroligt roligt att jag nästan dog. Jag var den första och sista i bål-skålen och detta slutade med att jag ringde mamma, så klart och bad henne komma och hämta mig. Mamma förstod snabbt läget när hon svarade i telefonen:
Micke: Heeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeej baby nu vill jag hem, skynda jag är fetttt hungrig, omg du skulle bara sett vad som hände ikväll
Mamma: Håll käften, jag kommer. Klick
Mammas humör var inte roligt, klockan var iofs 05.30 ungefär så jag tyckte att hon var utvilad, det tyckte dårakt inte hon.
Sen blev det som en dimma, huvudsaken i denna historia var att mamma just hade planterat en massa vackra rosor. Det var i alla jordens färger och jag var nog lite arg för att hon gav dom där förbannade rosorna mer uppmärksamhet än vad hon hade gjot för hennes son de senaste dagarna. Men hur som helst så spydde jag ner dem, allihopa. Och det var inte med mening. Tyvärr var de vita rosorna inte längre så vita längre, utan mera rosa/gröna efter all hallonsoda.
Mamma var galen, totalt galen. Denna gång hjälpte det inte med lite tårar utan hon lämnade mig där, i min spya och gick in och la sig. Skrikandes.
Jag köpta nya rosor till mamma för 2000 kr, och då blev hon glad. Återigen var ångesten som ett täcke men även det dåliga samvetet. Så nu hatar jag hallonsoda, fy fan.
Pussluss
" Det blir inget supande, inget skrikande eller sjungande Micke, HÖR DU DET? Det blir inget snuskprat för min mamma kommer närvara och det blir verkligen inget whatever-jag-är-royal-attityd, fattar du det?"
Det uppfattade jag och jag åkte dit. Jag var så lugn, lugn och tyst som om jag precis vore nyknullad. Vi åt mat och vi spelade spel. Detta var riktigt roligt. Sen kom helvetet, och helvetet har namnet BÅL. Bål som består av HB och hallonsoda, och i och med att den kom så försvann den lilla söta Micke.
Den enkla men mycket fina tillställning som varit med olika tilltugg försvann på en sekund. Istället blev det kaos. Drama drama och åter drama. Det pratades sex i alla möjliga ställningar och det skreks, sjöngs och dansades. Det var så otroligt roligt att jag nästan dog. Jag var den första och sista i bål-skålen och detta slutade med att jag ringde mamma, så klart och bad henne komma och hämta mig. Mamma förstod snabbt läget när hon svarade i telefonen:
Micke: Heeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeeej baby nu vill jag hem, skynda jag är fetttt hungrig, omg du skulle bara sett vad som hände ikväll
Mamma: Håll käften, jag kommer. Klick
Mammas humör var inte roligt, klockan var iofs 05.30 ungefär så jag tyckte att hon var utvilad, det tyckte dårakt inte hon.
Sen blev det som en dimma, huvudsaken i denna historia var att mamma just hade planterat en massa vackra rosor. Det var i alla jordens färger och jag var nog lite arg för att hon gav dom där förbannade rosorna mer uppmärksamhet än vad hon hade gjot för hennes son de senaste dagarna. Men hur som helst så spydde jag ner dem, allihopa. Och det var inte med mening. Tyvärr var de vita rosorna inte längre så vita längre, utan mera rosa/gröna efter all hallonsoda.
Mamma var galen, totalt galen. Denna gång hjälpte det inte med lite tårar utan hon lämnade mig där, i min spya och gick in och la sig. Skrikandes.
Jag köpta nya rosor till mamma för 2000 kr, och då blev hon glad. Återigen var ångesten som ett täcke men även det dåliga samvetet. Så nu hatar jag hallonsoda, fy fan.
Pussluss
Kommentarer
Postat av: Anonym
Helt klock Micke :D Jag skrattar alltid högt till dina storys :b Vad är väl en liten catwalk! :) Man ska bjuda på sig själv :)
Trackback
