fan

Denna dag gick jag knappt utanför dörren, tur det. Kallt som fan.
Vi var ute igår, jag var så jävla full så att jag ramlade ner för en högtalare.
Tur då att jag inte var ensam, det var nämligen tre stycken till som var lite vingliga.
Till kvällens ära så stortjöt jag med, i över 1 timme. Så nu vet hela staden det.

Nu har min kompis Vladde åkt hem för gott, det är synd. Jag saknar honom redan.

godnatt


pusss

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0