Operationeeer

Ibland måste jag säga att det är skönt att vara sjuk. Jag fick ligga i sängen nästan hela dagen, och jag fick tycka riktigt synd om mig själv. Tyvärr låg det ingen brevid som tyckte synd om mig heller. Jag försökte ringa mamma i hopp om att hon skulle höra min klagan, men inte det. Jämt när man behöver henne så är hon på alla sina förbannade möten, jag förstår inte detta vad det är med kvinnor och möten. Vad fan kan vara viktigare än mig egentligen? Jag tog upp detta med henne för några år sedan och då svarar hon såhär: Är du så jävla dum att du ens ställer en sådan fråga så förvänta dig inte ens att jag slösar ut min tid på att svara.
Då sa jag; Honey, i'm no waste of time, in your face.
Straffet blev att hon lagade blodpudding och lever i 2 dagar, och stackars mig fick ta en del av min lön och köpa egen mat. Jag antar att in your face eller honey inte var ett passande ord. Så numera försöker jag att inte ställa några dumma frågor, vilket jag inte ofta lyckas med.

Den där jävla läkaren verkar också en upptagen man. Verkligen upptagen. Jag försöker hela tiden att få tag på honom men han opererar väl någon annan antar jag. Vad kan vara viktigare än jag som sagt?:)
Jag kommer ihåg sist när jag skulle opereras sist, det var under sommaren. Varmt som helvetet själv var det ute och jag tjöt, jag tjöt i 4 veckor tror jag. När jag till slut skulle in på operationen så tjöt jag så till den milda grad att läkaren utbrister till den andra läkaren:
Fy fan, söv honom fort innan han börjar igen.

Jag vaknar upp och jag vägrar sova över på sjukhuset. Jag fick en taxi hem, jag är så fullproppad med medicin att jag nästan är hög. Men en snygg arab till taxich, klagade jag inte över. Det komiska börjar med att vi kommer ut på en E4:an, whatever that is och bilen går så sakta. Jag blinkar med mina bruna ögon och säger med kåt röst:
What's wrong honey? Han svarar då: Om vi kör över 60 km/h så stängs bilen av.
Jag frågade då i den stunden Gud vad fan jag hade gjort för fel egentligen. Vi fortsätter iaf och han trallar på. Sj'älv har jag 2 stycken drän instoppat i bröstet och på sidan av magen så jag lider. När vi nästan är hemma, då jävlar händer det. En fucking liten bambi springer över vägen, och araben bromsar in. Jag skriker och dränen gör fett ont. Sedan händer det. Då kommer gråten, jag storgrät hela vägen hem och araben stressad och klappar och säger: Inte va ledsen, inte ledsen. Och då gråter jag ännu mer. Snäll som han är, följer han mig in i huset och stoppar om mig på soffan:)
Den smärtan, den smärtan:) Men fett snygg blev jag efter iaf:)

Pusslusss

Kommentarer
Postat av: P to the L

Haha! Åh, det är ett nöje att läsa dina inlägg. Fred och kärlek! xo xo Peter.

2009-04-02 @ 00:14:17

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0