4u
Jag tröttnade på att vika tvätt.! Så jag satte mig ner och började tänka efter.! Detta kom jag fram till.
.
Det är sjukt så mycket man undervärderar sig i vissa lägen. När man till slut inser hur sjukt det är så är man redan nere på botten, och när man tänker efter så är det bara en själv som man har skadat. Det hjälper inte att alla ens polare säger till en, att den kille/tjej är dålig för dig. Det hjälper inte förens man själv insett det, oftast då när personen man är kär i har gjort något så pass stort så att man vaknar. Ibland är det skönt att vakna upp, men oftast är det ännu värre, för så skäms man. Jag skäms. Man skäms att man tillåter den andra att nedvärdera, trycka ner och leka med en. Det är då man inser hur patetisk man har varit, hur många undanflykter man har lyckats hitta på, att man alltid i alla lägen har försvarat den man tycker om inför andra. Även om det uppenbara har legat framför en hela tiden, har man blundat. Att alltid ta emot!
Det blir som ett beroende, och ett beroende av alla slag slutar aldrig bra. Aldrig någonsin. Hur man än gör, så kommer det som man är beroende av sluta att ha sin verkan och det är då det gör ont. Men även hur ont det då gör, är det steget att släppa taget som gör ondast!
Det är hemskt när man har offrat det heligaste för något som man blivit lurad till. När man gjorde ett val att tro på en människa, och det hela resulterade i att sitt eget kött och blod vände sig emot en. Det är tragiskt.
Jag skulle aldrig ha tyckt om dig så mycket, så jag är bered på att ta en fucking kniv i hjärtat varke dag!
Så därför, tack för denna tid. Detta kommer vara det sista inlägget jag någonsin skriver om dig. Även om jag ännu inte är säker på detta, är jag övertygad om att om 1 år är jag glad att jag gjorde detta. Då kommer jag att vara tacksam!
Lycka till, du behöver det!
.
Det är sjukt så mycket man undervärderar sig i vissa lägen. När man till slut inser hur sjukt det är så är man redan nere på botten, och när man tänker efter så är det bara en själv som man har skadat. Det hjälper inte att alla ens polare säger till en, att den kille/tjej är dålig för dig. Det hjälper inte förens man själv insett det, oftast då när personen man är kär i har gjort något så pass stort så att man vaknar. Ibland är det skönt att vakna upp, men oftast är det ännu värre, för så skäms man. Jag skäms. Man skäms att man tillåter den andra att nedvärdera, trycka ner och leka med en. Det är då man inser hur patetisk man har varit, hur många undanflykter man har lyckats hitta på, att man alltid i alla lägen har försvarat den man tycker om inför andra. Även om det uppenbara har legat framför en hela tiden, har man blundat. Att alltid ta emot!
Det blir som ett beroende, och ett beroende av alla slag slutar aldrig bra. Aldrig någonsin. Hur man än gör, så kommer det som man är beroende av sluta att ha sin verkan och det är då det gör ont. Men även hur ont det då gör, är det steget att släppa taget som gör ondast!
Det är hemskt när man har offrat det heligaste för något som man blivit lurad till. När man gjorde ett val att tro på en människa, och det hela resulterade i att sitt eget kött och blod vände sig emot en. Det är tragiskt.
Jag skulle aldrig ha tyckt om dig så mycket, så jag är bered på att ta en fucking kniv i hjärtat varke dag!
Så därför, tack för denna tid. Detta kommer vara det sista inlägget jag någonsin skriver om dig. Även om jag ännu inte är säker på detta, är jag övertygad om att om 1 år är jag glad att jag gjorde detta. Då kommer jag att vara tacksam!
Lycka till, du behöver det!
Kommentarer
Postat av: Finnen
duktig du är gubben. -kärlek-
Postat av: sofia
Bra var det Micke!:)
Trackback
